Hållbar livsstil · Privatekonomi · Tankar om livet

Ett uppvaknande: att resa till Thailand

Jag hade pluggat länge och vi hade levt snålt. Pengarna räckte inte riktigt till och vi knaprade efterhand på sparkapital. Efter att jag hade fått ett ”riktigt” jobb efter examen så började vi att längta efter att äntligen resa någonstans igen, det hade varit länge sedan. Efter en tid fick vi vårt andra barn och vi bestämde oss för att resa bort under föräldraledigheten. Sådana planer hade funnits redan när första barnet kom, men som många andra storslagna funderingar rann den ut i sanden. Så nu, med bebis nummer 2, skulle det bli av. Vi köpte våra flygbiljetter långt i förväg och kände oss vansinnigt nöjda: äntligen händer det! Eftersom bebisen var liten siktade vi in oss på Thailand med anledning av den berömda barnvänligheten, utvecklade sjukvården och prisläget. Fem veckor blev det totalt. Strax innan avresan hade jag börjat intressera mig för privatekonomi och läste in mig på en del bloggar om sparande och konsumtion. Någonting började gnaga i magen. Tankar om vår ekonomiska situation dök upp allt oftare tillsammans men en smula vånda över att vi hade tagit beslutet är lägga flera månadslöner på en resa. Inte för att vi hade en dålig ekonomi. Men den kanske heller inte var så bra som jag hade föreställt mig?

Excel hade blivit min vän och jag började göra olika sammanställningar kring vad resekassan hade kunnat omvandlas till istället för en orgie i sol, mat och shopping. Med våra mått hade det lätt blivit en köksrenovering. Kanske en badrumsrenovering. En väl tilltagen akutbuffert. Ett sparande av något slag… Eller en stor avbetalning på ett av våra lån?

Gnagandet satt kvar när det var dags för avresa. Väl på plats hade vi en underbar tid naturligtvis – men känslan gav inte riktigt med sig. Hade vi egentligen bra ekonomi? Varför ville vi så gärna resa bort? Och varför skämdes jag helt plötsligt lite för vår resa? Tankarna snurrade. Jag insåg att jag hade gått i en fälla som det är skrämmande lätt att göra – nämligen att ta efter sin omgivning utan att reflektera. Alla reser ju till Thailand! Alla andra har ju råd! Varför skulle då inte vi kunna kosta på oss detsamma?

Det här fenomenet är något som bl.a. Per Penning har skrivit mycket om. Att jämföra sig med andra och tro att man känner till deras förutsättningar när man själv tar sina egna beslut. Det gör du inte så du kan lika gott sluta. En anledning till att jag skämdes var att vi hade fått låna pengar av en släkting till vårt bostadsköp, och istället för att använda våra pengar till att betala igen så unnade vi oss allt att resa bort, på sätt och vis på dennes bekostnad.

Låt inte ångest över gjorda val ta över ditt medvetande. Ångestens funktion är att vara så pass jobbig så att man inte utsätter sig för samma sak igen. Det är sällan som de negativa konsekvenserna av dina val blir så drastiska att de inte går att reparera. Vi satte igång månatliga amorteringar och efter ungefär ett år hade vi löst skulden till släktingen. Känslan är obeskrivlig och jag rekommenderar den varmt!  Att betala tillbaka en skuld är mycket stärkande för det ekonomiska självförtroendet.

Annonser

4 thoughts on “Ett uppvaknande: att resa till Thailand

  1. Nya värderingar ger nya riktningar på saker och ting. Det fascinerar mig just det där du beskriver att man kan vända och vrida på samma summa pengar, men få den att göra tusen olika ”jobb”. Vilket är egentligen det bästa? Gaaah, gäller att inte tänka FÖR mycket

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s