Aktiv livsstil · Hållbar livsstil · Privatekonomi · Tankar om livet

Hur ska man kunna spara när alla andra lever dyrt?

Nånting som jag har funderat på är sparutmaningar för olika livssituationer. När jag ibland diskuterar utgifter och pengar med väninnor som är singlar så är svårigheten med att spara ganska annorlunda från de som jag, som lever radhusliv med småbarn och sambo, ställs inför.

Hur kul är det att stanna hemma när umgänget sker på restauranger? Att inte hänga med när andra ska på konsert? Att avstå weekendresan som vännerna ska på? Det må låta ytligt och simpelt, men jag har verkligen förståelse för att man drar sig för ett sparsamt leverne eftersom det så tydligt är kopplat till det sociala livet, vännerna och tillfredsställelsen i vardagen. Bara genom att undvika vissa typer av inköp så bryter man ett mönster (här har jag skrivit om sådant jag aldrig köper).

Jag hade börjat skriva på det här inlägget redan när jag sedan läste någonting i samma stil av Snålcoachen, http://spardiet.blogspot.se/2016/01/antisocial-planbok.html. Av kommentarerna att döma finns det ett stort behov av att tala mer om den här sidan av sparande.

Min egen situation är nog lite annorlunda från många andras. Redan när jag var i övre tonåren och fick börja gå ut, så var jag långt ifrån lyrisk. Spännande såklart – men det tog mig inte mer än 1-2 år att inse att det inte var för mig. Fortfarande så har jag uppriktigt sagt svårt att förstå varför folk väljer att gå ut med sina vänner (och med ut menar jag en kväll där man äter mat, dricker sig hyfsat full, går till någon typ av klubb, dansar och trängs med andra och sedan går hem – kanske finns det andra sätt också… :)).

Ingenting av det där tilltalar mig. Jag dricker gärna vin eller annat gott, men helst vill jag ju inte bli full. Det är mest en oönskad sidoeffekt som uppkommer ibland. Jag älskar att träffa vänner och äta god mat och prata – men i en bar eller på en klubb är det omöjligt att konversera. Att gå ut blir därför lite som att vistas i tystnad med människor som man hade sett fram emot att prata med. Så nej. Redan när jag var runt 20 så tackade jag oftast för mig efter en trevlig middag hemma hos en kompis, när det blev dags för sällskapet att dra vidare. Jag har heller aldrig missunnat någon att gå ut och festa, varför jag tror att jag och mina vänner har skaffat oss någon sorts ömsesidig respekt för varandras hållning. Jag träffas gärna och äter och pratar, men sedan är det nog och jag åker tunnelbanan hem medan de drar vidare dit de vill.

För att ytterligare befästa min något antisociala hållning så fick jag barn rätt tidigt -fortfarande i dag, 6 år senare, har inte en enda av mina jämnåriga kompisar egna barn. Så det förändrade också umgänget en hel del. Formerna är helt annorlunda och jag tror att mina vänner umgås med mig på ett sätt som är lite unikt från deras håll. Vi bjuder hit på pannkakslunch en söndag med medföljande tur i lekparken. Eller så ses vi och tar en promenad tillsammans en lördag. Naturligtvis händer det också att vi ses på en utelunch då och då, om vi har turen att jobba i närheten av varandra. Annars är det nästan uteslutande hemmamiddagar, som är något av det trevligaste jag vet.

Så för att summera – att jag inte följer med ut är ingen skräll, och ingen tycker att det är märkligt, snålt eller tråkigt. Där har jag ju lite nerförsbacke 🙂 Men hur är det då för andra? Ja, för många verkar det vara en ganska jobbig bit, och många oroar sig för att helt tappa sina vänner och bekanta.

Jag funderar på om man inte kan vara uppriktig med anledningen till att man ”dragit sig undan”? Kanske går det att helt enkelt säga ”Jag har börjat fundera lite på mitt liv och mina vanor och kommit fram till att jag vill satsa mer på vissa saker än andra, både gällande tid och pengar. Därför vill jag gärna träffa er, mina kära vänner, så ofta jag får, men helst inte ute på restaurang varje gång.” Det borde ju släta ut såväl frågetecken som missförstånd.

Annars så tror jag att det enklaste och bästa sättet är att på ett nytt sätt helt enkelt ta kommandot över det sociala livet! Det kräver naturligtvis lite flexibilitet. Men jag tänkte i några inlägg framöver lista ett gäng tips på hur man kan tänka i olika sociala situationer för att göra dem lite mindre kostsamma, och lite mera trevliga.

Först och främst: Weekendresorna är svåra att komma ifrån. De blir liksom inte billiga. Där får man vackert lära sig att prioritera. Men!

Du som är en kreativ och handlingskraftig person med goda ambitioner: du nosar istället rätt på den personen i vänskapskretsen som har tillgång till sommarställe/stuga, och drar ihop en supertrevlig matlagningshelg i goda vänners lag (och förekommer på så sätt alla diskussioner om Rom, Paris och Barcelona). ALLA kommer att älska idén! Är ni inte pepp på just matlagning så kan vissa lockas av en brädspelshelg, medan andra kanske nappar på ett friluftstema? Många fler än vad man från början tror när ju drömmar om att bli mer aktiva och göra mer roliga saker tillsammans med sina vänner – men eftersom det kan ha en lite präktig stämpel så kanske inte alla kommer sig för att föreslå sådana saker?

Detta fungerar ju utmärkt också för den som aldrig åker på weekendresor. Att bara hänga ihop, lite som man gärna gjorde i yngre år, under en långhelg är faktiskt en gravt underskattad sysselsättning. Man får en helt annan känsla och det brukar vara väldigt avslappnat och roligt.

Slutligen vill jag skicka med en länk till ett inlägg på detta tema som är väldigt bra och lite peppande. Kontentan är att idag är den enklaste vägen att konsumera. Alla gör det, hela tiden, utan att fundera så mycket på det. Genom att vara sparsam tillhör du en minoritet, som dessutom är ganska beundransvärd! Med andra ord – frugality is the new fanciness!

http://www.mrmoneymustache.com/2012/03/07/frugality-the-new-fanciness/

Vilka fler bra tips har ni läsare på bra aktiviteter med vilka man kan förekomma andra dyrare förslag från ekonomiskt sovande vänner?

Annonser

10 thoughts on “Hur ska man kunna spara när alla andra lever dyrt?

  1. I vet precis vad du menar med att gå ut, bli hyfsat full, knappt kunna prata med varandra på grund av ljudnivån, det är inget för mig heller. Dock har jag haft svårt att säga nej, då min vänkrets är väldigt liten och har känt pressen att jag inte har vänner att förlora och har hängt på. Efter det upplevde jag enorm ångest över pengarna jag hade spenderat(150 kr för att bara gå in på en nattklubb, är rena slöseriet i mina ögon, om det inte är någon som uppträder dvs.). Och det slutar aldrig bara med inträde. Oftast ska man handla på Systemet, förfesta, äta mat, dricka på någon vinbar och sen in på någon klubb, ibland flera. Där har jag spenderat mellan 500-1000 kr. och jag har inte ens haft kul. Ångest på högsta grad.
    En av mina kollegor slutade i veckan. Alla skulle på After work. Bowling, mat, vinbar, det var på en torsdag och folket skulle jobba dagen efter. Då valde jag faktiskt att tacka nej. Jag suger rent sagt på bowling och orkar inte höra skämt om hur dålig jag var i flera veckor efteråt. Jag orkar inte förklara varför jag inte är sugen på en öl eller på ett glas vin. Jag orkar inte ha ångest dagarna efter över pengarna jag har slösat. För något jag inte skulle njuta av. Speciellt i detta fall när jag försöker stabilisera min ekonomiska situation.
    I fredags när alla pratade om sin kväll dagen innan, insåg jag att jag hade tagit rätt beslut att inte följa med. Jag är stolt över min beslut.

    Jag har ett tips över billigare aktiviteter. Man kan organisera en bakkväll i form av något slags kurs. Alla vi har en kompis som är superduktig på att baka, dekorera tårtor och göra rena mästervärk av sina cupcakes. Är man 3-6 stycken så blir det inte alls dyr upplevelse, men det kommer bli en kväll som alla kommer att minnas. Det funkar med smink, stickning, virkning, kanske målarböcker för vuxna, yoga på hemmaplan, chalk paint, you name it. Utnyttja varandras intressen och starka kunskaper och gör något roligt utav det. Förutom roligt är det lärorikt också!

    Gilla

    1. Precis ditt förslag om typ studiecirklar i hemmamiljö har jag tänkt på också! Tillbaka med de klassiska syjuntorna! I övrigt tycker jag att nej-sägandet blir mer naturligt, för varje gång man avstår och sedan njuter dagen efter av att inte vara bakis eller pank 😀

      Liked by 1 person

  2. Vilket bra blogginlägg – tack! Så här ser det ut för mig:
    Jag har två döttrar på 12 och snart 15 vilket per automatik betyder att de mesta pengarna läggs på dem plus att jag älskar att vara hemma kvällstid. Har en ibs-mage sedan 32 år tillbaka som sväller upp till gigantisk storlek varje kväll och gör ont. Dricker inte alkohol alls.
    Däremot åker vi på weekendresor!!! 1 480 kr/helg för ett snajsigt hotellrum plus frukost för tre på Scandic hotell i Göteborg – min hemstad. Jag är med i Scandic friends club och har snart en fri övernattning i hamn. Bara frukosten! (Vilken är värd ca 100-lappen per pers) Man står sig hela dagen och behöver bara köpa ett mål mat per dag på plats. JAG köper ingenting när vi går i sta’n – flickorna handlar för sparade julklapps/födelsedagspengar.
    I min ålder (51) SKA du vara fri och ha gjort karriär. Det ska vara parmiddagar, stark ekonomi, resor och absolut inga barnbarn. Man skall dricka rioja och sova länge på morgonen. Fan! Jag passar inte in på en enda punkt. Har halvstora barn, snart tre barnbarn, urpigg på morgonen, noll pengar på banken, noll karriär och älskar enkelhet, sparsamhet och mertänk.
    Så vänner! Ja, var är ni nånstans? Jag trivs ensam och tur är ju det 🙂

    Gilla

  3. Jag skulle vilja vända på det lite. Hur annorlunda är den som är annorlunda? Ofta överdriver konsekvensen av att vara lite annorlunda. När vi tänker efter så finns det någon som inte dricker alkohol i umgängeskretsen. Någon som avstår något för den/de sparar till något eller ska på annat osv.

    Gilla

    1. Vi tenderar ju att utgå ifrån oss själva och överskattar förmodligen hur mycket andra tänker på oss. Så problemet ligger kanske mest hos oss själva, men det kan ju vara allvarligt nog. Tror att det är bra att fler får upp ögonen för att det finns möjligheter att umgås på andra sätt än de vanliga.

      Gilla

  4. Åh, så bra beskrivet om att gå ut är som att spendera en kväll i tystnad med människor som man sett fram emot att prata med. Jag tror lite på att vara den som bjuder/organiserar. Alla älskar den som tar tag i saker, för det går tio drömmare på varje person som gör det. Jag har löst min situation med dels en förstående sambo, dels har jag ruren att ha flera likasinnade vänner. Som jag brukar säga, det viktiga är att man träffas, inte vad man gör.

    Gilla

    1. Ja det är det enklaste sättet att styra upp sociala aktiviteter på, att vara den som tar initiativet. Blir man också stämplad som den som drar ihop saker så brukar man ju vara ursäktad de gånger man avstår från att följa med 🙂

      Gilla

  5. Tror att det kan behövas lite mer radikala förändringar initialt om man ska ändra på ett beteende till exempel att slentrian mässigt gå ut på krogen eller ta en kaffe på stan. När man väl har tränade sparsamhetsmuskler så börjar man få ett öga för vad som är ett unikt tillfälle och vad som är slentrian. När en gammal kompis hör av sig som man inte träffat på flera år och det är smidigast att träffas på restaurang så är det kanske ett unikt tillfälle som ska tas. När kollegorna ska på afterwork för tredje gången på ett halvår…inte så unikt. Vi har ju små barn så det blir lite andra aktiviteter då, att träffas och åka skridskor, skidor eller pulka ett par timmar med medhavd matsäck kostar inte mer än att sitta hemma. På sommaren kan man träffas på fotbollsplanen vid sjön eller ta en cykeltur tillsammmans..återigen med medhavd fika.

    Gilla

    1. Ganska bra metod att försöka skilja mellan slentrian och unika tillfällen. Jag tycker att det är ganska enkelt, men är man mitt uppe i det slentrianmässiga så är det kanske svårt att göra en bra bedömning.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s