Privatekonomi · Spara

En fråga om budget

Budget för mig betyder kontroll. Det är skönt med kontroll. Plåsterliknelsen håller ganska bra. Att möta dina utgifter ansikte mot ansikte och budgetera för dem, även när balansen inte går jämnt ut, är betydligt skönare än den lurande ångesten när du vet att det finns utgifter som du medvetet låtit bli att registrera (mentalt eller fysiskt). En helt oväntad utgift på nästan 3000 kronor damp ner i vår brevlåda häromdagen. Det visade sig vara en avgift som skulle varit betald för ca ett år sedan, men som vi nog helt hade missat. Alltid ångestbetonat med en sån puck. Men så fort jag slängde in den i min budget-excel och sedan justerade de andra posterna utefter det så var ångesten i stort sett borta.

Jag har strukutrerat om budgetmodellen som jag använder. Det är en enkel uppställning i excel med inkomster, utgifter och sparande uppställt. Från början anammade jag så som de flesta modellerna som jag sett såg ut: först inkomster, sedan fasta avgifter, därefter rörliga utgifter och sedan sparande. Det var alltid något som jag inte fick fatt i med den uppställningen, men som jag inte kunde sätta fingret på. För mig blev det aldrig rätt logik. Nu har jag gjort en liten men ack så bra förändring – stället för att använda termerna fasta och rörliga utgifter kallar jag dem för fasta utgifter och övrigt. Vad är då poängen med det, kanske ni undrar? Potato potato.

Jo, det skiftar perspektiven på ett sätt som jag tycker är mycket mer ändamålsenligt. Det som är fasta utgifter är numera allt som inte är fickpengar. Där ligger maten, kläderna, räntan, elen, förskoleavgiften, bensinen och streamingtjänsterna.

Under övrigt ligger egentligen fickpengar: systembolaget, hygien, uteluncher, veckopeng osv.

Den här uppställningen gör en väldigt bra sak: det är lätt att se vad som är ”need to have” och vad som är ”nice to have”. Inte så att allt som är fasta utgifter är livsnödvändiga måsten, men snarare så att det är det som vi antingen behöver (t.ex. mat och kläder) eller väljer att betala för (t.ex. streaming, fritidsaktiviteter, osv.) Längst ut till höger har jag sedan en kolumn där jag har räknat ut, skissat upp, vad vi som absolut minst (inom rimliga gränser) skulle klara av att leva på under nuvarande förhållanden. Där har t.ex. klädutgifterna dragits ner till några hundralappar, matkostnaderna sänkts, försäkringar skalats ner lite, streamingen uteslutits osv. Det ger ett ganska fint jämförelsevärde för våran ekonomi. Då kan vi sträva efter att komma så lågt som möjligt genom att sänka eller utesluta, samtidigt som vi kan ta helt medvetna val om att en fritidsaktivitet för barnen är rimligt så länge vi har ekonomi till det. Vi kan konstatera att CSN är oföränderlig men att elen kanske går att få ner med någon hundralapp om vi verkligen skulle anstränga oss.

Så övrigt-posten: Det här är sådant som nästan helt går att utesluta, om det skulle bli nödvändigt. Någon hygienprodukt, läkemedel och läkar/tandläkarebesök är det som kan kvarstå. Hej då ute-luncher, vinflaskor, presenter, veckopengen, nöjen och annat. Att ha detta samlat ger mig också en bra överblick kring hur vi egentligen vill prioritera våra slantar. Som ett komplement till alla poster under övrigt så har jag börjat göra en uppskattning för varje månad som kommer där jag ställer upp vad jag tror att vi vill ha att röra oss med i fickpengar. Då skriver jag ner om det är någon som fyller år som vi vill köpa en present till, om det är något läkarbesök (eller frisör) inplanerat eller om det är någon särskild aktivitet som vi vill göra (gå på badhus eller bio, t.ex.). Det kanske är ett särskilt inköp som vi vill göra, eller  en högtid i annalkande när det trevligt att ha några extra hundralappar för bjudmiddag eller liknande. Den här uppskattningen av fickpengar stämmer ju nästan aldrig mot resultat men det är inte poängen. Poängen är att tänka igenom det som går och sedan ta höjd för det utfallet. För mig har det underlättat ganska mycket och bidragit till att jag känner än större kontroll över mina pengar. Utan detta har jag en stor tendens att underskatta hur mycket fickpengar som går åt. Då tänker jag ut en glädjekalkyl och blir besviken när jag inte lyckas hålla mig till den.

Det är ett bra sätt att undvika att snegla på andras budgetar och undra varför man själv inte kan komma ner i lika minimala kostnader. Du tävlar mot dig själv, helt enkelt.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s